Rättsfall

Högsta domstolen har i ett prejudikat - NJA 1992 s. 773 - fastställt att enskild egendom kan förlora sin karaktär av sådan egendom när den sammanblandas med egendom som är giftorättsgods. Den enskilda egendomen övergår från att ha varit enskild till att bli giftorättsgods.

Här följer ett utdrag från Högsta domstolens skäl. Det ifrågavarande bankkontot, konto III, var ett transaktionskonto, på vilket sattes in bl a makarna P:s löner. Vid tiden för insättningen av aktielikviden på 120 000 kr fanns alltså på kontot redan andra medel. Situationen var densamma när de bägge dellikviderna från fastighetsförsäljningen sattes in något senare. De av M.P. sålunda till kontot överförda medlen, vilka samtliga enligt vad HovR:n funnit i hans hand utgjort hans enskilda egendom, har sålunda kommit att sammanblandas med andra medel.

En insättning på ett gemensamt konto kan försvåra särskiljandet av egendom av olika slag men medför inte att egenskapen av enskild egendom utsläcks utan vidare. Kontots behållning bör kunna anses vara enskild egendom till den del den motsvarar insatta medel av enskild natur under förutsättning att makarna genom bokföring eller på annat sätt sinsemellan håller de skilda medelsslagen i sär. En annan sak är att medlens karaktär av enskild egendom betydligt enklare bevaras genom att ett särskilt konto öppnas för medel som även fortsättningsvis skall vara undantagna giftorätt.

I förevarande fall skedde inte så. Insättningarna gjordes på ett konto som av båda makarna fortlöpande användes för familjens in- och utbetalningar. Genom insättningarna av de aktuella likviderna på konto III har medlen därför förlorat sin karaktär av enskild egendom.

Prejudikatet bifogas i sin helhet.

Svea hovrätt har prövat denna fråga i ett precedensfall, RH 2019:19.

I samband med att lagen om framtidsfullmakter kom till så stiftades också regler som ger det möjligt för anhöriga att företräda en släkting – reglerna ska ses som ett alternativ till att utse en god man, ett förvaltarskap eller att det utfärdas en framtidsfullmakt.

Lagen anger strikt vem av de anhöriga som kan vara behöriga att företräda en släkting. Turordningen mellan valet av släktingar är också noggrant bestämt och avvikelse från den angivna ordningen kan endast ske om de anhöriga som är aktuella avsäger sig sin behörighet.

Bland de anhöriga som kan få en sådan behörighet är bland annat barn till den aktuella släktingen. Finns det flera barn så måste de vara överens om hur de ska agera i sitt företrädarskap för den enskilde släktingen. Är de oense ska det istället övervägas om det är nödvändigt att ansöka om att en god man eller förvaltare ska förordnas. Svea hovrätt har prövat denna fråga i ett precedensfall, RH 2019:19.

SAMMANFATTNING
Svea hovrätt har fastslagit i ett precedensfall – RH 2019:23 - att en husvagn som utgör en stadigvarande och fast bostad för gäldenären kan inte utmätas.
Hovrätten gör den bedömningen att det är inte försvarligt att utmäta en husvagn som ägs av gäldenären om denna fungerar som en stadigvarande bostad för gäldenären. Värdet för husvagnen bedömdes uppgå till 60 000 kronor och borgenärernas fordringsanspråk uppgick till 500 000 kronor.

Av bifogat prejudikat fån Hösta domstolen kan information som lagrats elektroniskt anses omfattas av en skyldighet att hållas tillgängligt genom ett editonsföreläggande.

Till en viss del gäller en fullmakt efter fullmaktsgivarens död. Det framgår av bifogat prejudikat från Högsta domstolen - domen har inte ännu fått ett NJA nummer.
Om denna fråga kan du läsa mera om i en artikel som du hittar genom att ange fullmakt i sökmenyn.